Ett hål att stoppa pengarna i

Vilken tur! Jag som inte hade några utgifter sedan tidigare. Jag som funderade på vad nästa lön skulla användas till. Jag som inte böjer mig ner för att plocka upp sedlar av lägre valörer än 1000 kronor. Jag som på sommaren tänder grillen med 100-lappar.

Någon vecka nu har jag haft en tryckande känsla, på gränsen till värk, i vänster sida av munnen. Ibland har värken varit starkare, ibland har den varit helt borta. I morse var det dags för tandläkaren att ta sig en titt.

En titt i munnen - sedan åkte sprutan fram. "Jag måste nog bedöva lite", sa han.

Det är inget jag är rädd för längre, så det gick bra - jag kände ingen smärta. Borren borrade, den lite grövre togs fram (ni vet den där som känns som om de håller på med en slagborr i munnen).
Plötsligt: SMÄRTA!

"Ojdå, gjorde det ont nu?" sa han. "Ja", gurglade jag fram med sugen hängande lite tufft i ena mungipan. "Inte förut?" fortsatte han. Jag ruskade nekande på huvudet.

Så började han kleta något illasmakande i tanden och efter en stund fick jag skölja (kul när man är bedövad upp till örat). Sen klev jag ur stolen.

"Jaa, du Hans", sa han. "Jag förstår att du haft ont. Den här tanden blir jag tvungen att rotfylla. Det är en plastlagning som gått sönder och under den har du fått ett stort kariesangrepp".

Yippie! Jag har rotfyllt en tand förut, det är inte så illa att rotfylla som det låter, men framför mig såg jag pengar till ett halvt 100-400 mm-objektiv flyga rakt ner i tandläkarens ficka. Jag som inte ens märkt att lagningen gått sönder.

På onsdag inleds rotfyllningen. Klockan 12.20. Då ska innehållet i tanden filas bort. Sedan ska det filas vid ett besök till. Därefter ska tanden, vid ytterligare ett besök, fyllas med guttaperka och en lagning ska på.

Suck...