Travdag på Färjestads travbana

Visst har jag spelat på trav många gånger - ändå har jag aldrig varit på en travbana. Förrän igår. Fast ärligt talat var det roligare att se på folk och att fotografera än att förstå vilken häst som sprang åt vilket håll och varför.

Loket var där förstås...

Liksom TV...

Det förekom en hel del drickande vid sidan av banan...

...medan andra noga följde det som hände på och kring den.

Ovan sippar Tommy på innehållet i en halvfull burk han hittade vid staketet och som han sa - "fyller man bara på den med det medhavda så smakar det inte så illa."

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Det tar ungefär tio sekunder...

...innan man fattar. Det är något som inte stämmer. Bilen står där man parkerade den, men det är något som är fel.

...varför är det en massa glassplitter i passagerarsätet...

Man hinner gå runt bilen.

...varför ligger det en massa glassplitter utanför bilen...

Man hinner kika in genom den ruta som inte längre finns.

...men... vart fan är bilstereon?!

Ungefär där inser man vad det är som har hänt. Innan dess känns det bara overkligt.

Så här såg bilen ut då jag skulle åka hem efter jobbet igår.

Det tog ungefär en timme att få bort allt glas ur bilen. Det var allt från stora bitar till små supervassa mikroflisor som man skar sig på bara man nuddade vid dem. Tur att jag hade en Grovis till dammsugaren - den underlättade arbetet.

Nu sitter det en bit vaxduk över dörren, ifall det blir regn. En polisanmälan är gjord, försäkringsbolaget är kontaktat. Glaset ligger kvar i min Grovis. Får jag veta vem det är som gjort detta ska jag personligen mata honom med det och därefter ska jag kräva honom på 1800 kronor, för det är vad det här kommer att kosta mig.

Personlighetstest

Tommy har gjort det. Marie har gjort det. Jag har gjort det. Gör det du med. För mig stämde resultatet förvånansvärt bra (fast tandtekniker vetefan om jag skulle vilja bli). Resultatet av mitt test hittar du här.

Nyttan med kon

Fick den här underbara faktauppsatsen av en (ko)llega. Uppsatsen är enligt uppgift skriven av en mellanstadieelev och är det så så är det ju helt underbart. Lärarens kommentar lär ha varit: "Jag har aldrig läst något liknande". Här kommer den:

"Kon är ett husdjur... men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... den översta sidan - den nedersta sidan - den främre sidan - den bakre sidan - den ena sidan - den andra sidan - och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... och det är för att hornen ska ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan om hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kallas mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ner i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - och den ena sidan - och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben... dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon då den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.

Underbart! :)

Noll koll.

Absolut noll. "Que?" som Manuel i Pang i Bygget skulle ha sagt. "I know noooothing. I'm from Göteborg".

Vid ett åskväder för elva dagar sedan stängde jag av modemet och datorn riktigt ordentligt (d v s jag drog ur sladdarna). Sedan dess har jag försökt få igång skiten igen utan att lyckas. Det brukar gå lätt genom att stänga av modemet och trycka på reset, eller om det är tvärtom. Men den här gången? Icke.

Jag har tryckt. Jag har resetat. Jag har gjort det i olika ordningsföljd. Jag har gjort det med datorn avstängd och jag har gjort det med datorn på. Fick jag det att fungera? Icke!

Fullständigt desperat fick jag ikväll för mig att skifta två sladdar i den blinkande saken med antenner på (huvudfiguren i det trådlösa nätverket, tror jag). Sen ångrade jag mig och utan att ha försökt starta Internet så skiftade jag tillbaks dem igen. De här två sladdarna har jag nämligen aldrig bytt plats på, så de kunde det ju inte vara.

Sedan provade jag uppgivet att kasta mig ut på nätet igen och... det funkade.

Varför då?

Tänk om bilar funkade på samma sätt... Plötsligt en dag startar inte bilen. Man kollar batteriet. Man kollar om det finns bensin i tanken. Byter tändstift. Inget händer.

Vad man skulle ha förstått är naturligtvis att man måste veva ner höger sidoruta innan man slår på tändningen. Då startar bilen. Försök inte förstå varför. Det bara är så...