måndag 24 september 2007

Spännande

Det ska bli spännande att fylla 42. Ja, alltså, det är visserligen 239 dagar kvar men jag längtar redan. Enligt den fantastiskt roliga boken Liftarens guide till galaxen (av Douglas Adams) så är meningen med livet, universum och allting just 42. Det är förstås då, vid den åldern, som jag kommer att få veta vad allt går ut på. För min kompis Tommy handlar det ännu om två års väntan - han fyller 40 år i morgon.

Håll ut Tommy - jag är säker på att det är värt att vänta på.

En annan kompis, Therese, fyllde 31 för fyra dagar sedan. Här är det lite svårare att ingjuta mod och förtröstan. 11 år är lång tid, ungefär 4018 dagar räknat från idag. Therese - jag kan bara försöka trösta dig med att tiden mellan 31 års ålder och 42 ändå går jättefort. Det ÄR jobbigt att se alla lyckliga 42-åringar, jag vet, men det är bara att hålla ut. Jag lovar att stötta (om jag orkar utan käpp).

Apropå käpp - jag börjar bli gammal. I lördags var jag på IKEA med Marcus i fyra timmar. Tanken var att inspireras lite, men framför allt att få köpt en ny stol till datarummet och en svart tavelram på 50x50 cm. Då jag hade nått exakt till mitten av varuhuset insåg jag att plånboken låg kvar i bilen. Kundvagnen parkerades vid restaurangen och eftersom jag - trots bristen på innehåll - är rädd om min plånbok så skyndade vi oss fram mellan allt folk. Plånboken låg kvar i bilen och eftersom vi började bli hungriga så skyndade vi oss åter fram mellan allt folk - denna gång motströms. Det var som att försöka springa upp för en rulltrappa som rör sig nedåt. Tankarna på Imperiets Var e vargen dyker upp: "som en levande lavin kommer hungriga djur, över vidden hörs deras tjut". Nåja, vi kommer fram, äter, arbetar oss vidare genom folkmassorna och mot kassorna. Betalar för oss och åker, efter ytterligare ett par affärer, hem.

Tror ni jag fick med mig någon stol? Nej, den glömde jag hämta på lagret. Tror ni jag fick med mig någon tavelram på 50x50 cm? Nej. Eller jo. Fast bara så långt att jag hann betala för den. Sedan glömde jag den - om ingen har tagit den (haha) så står den fortfarande kvar på golvet bakom en av kassorna på IKEA i Karlstad.

Ändå fick jag med mig grejer för 1700 kronor. Fan vet hur det gick till...