Åh, vad det är synd om mig!

Igår, vid 13.30 ungefär, så nös jag. Jag är allergisk, så det är inget ovanligt i och för sig, men resultatet av nysningen var oväntat. Jag sträckte en muskel i min vänstersida, bak mot ryggen liksom. Jäklar vad ont det gjorde! Och vilken effekt det har...

Helt plötsligt börjar man inse att musklerna i kroppen gör en massa saker i smyg. De fungerar utan att märkas liksom. Följdaktligen känner jag mig just nu väldigt tacksam för alla de dagar som man faktisk kan ta sig i och ur bilen utan att det gör rejält ont. För alla de dagar som man faktiskt kan ta sig i och ur sängen utan problem. För alla de dagar som man, som allergiker, faktiskt kan snyta sig med mer kraft än ett vanligt andetag och för de dagar som man vågar nysa så där uppfriskande rejält och ohämmat...

Utbrister med jämna mellanrum i stönanden och "ah-rop". Men jag har ju talat om för alla hur synd det är om mig just nu så det är ingen som undrar vad jag håller på med...