Lägesrapport

För att sätta lite press på mig själv tänker jag tala om hur bantningen går här i bloggen. Jag har nu hållt ut i en hel vecka och trots ett par missöden i form av bl a smörgåstårta (m m) på ett 55-årskalas så väger jag numera två kilo mindre. Vad jag väger säger jag inte.

Försöker intala mig att Nutrilett med mixad banan i är mycket godare än alla sorters skräpmat och gräddiga såser tillsammans och hittills har det gått bra.

I lördags var det Arvikamârten och fyra timmars travande bland ett antal tusen människor. Strålande väder och det var riktigt trevligt. Marcus fixade allt detta travande riktigt bra - det är inte lätt att vara 110 cm lång och bara se rumporna på folk. Någon leksak blev det och lite godis med. Själv köpte jag ingenting (eller jo, minsta påsen mârtensgodis i form av whiskeynougat).

På söndagen var det tivoli för barnen och Marcus hade såååå kul! Numera vågar han åka allt och det får man tacka Vincent i Gnarp för som fick med Marcus i attraktionerna i Furuviksparken i slutet av juli. I en attraktion som var som Virvelvinden fast med tre korgar i varje "arm" så åkte vi tillsammans och han skrattade så att han kiknade och han ropade: "Pappa, detta är superkul".

Sådana stunder hör till höjdpunkterna i livet.