Noll koll.

Absolut noll. "Que?" som Manuel i Pang i Bygget skulle ha sagt. "I know noooothing. I'm from Göteborg".

Vid ett åskväder för elva dagar sedan stängde jag av modemet och datorn riktigt ordentligt (d v s jag drog ur sladdarna). Sedan dess har jag försökt få igång skiten igen utan att lyckas. Det brukar gå lätt genom att stänga av modemet och trycka på reset, eller om det är tvärtom. Men den här gången? Icke.

Jag har tryckt. Jag har resetat. Jag har gjort det i olika ordningsföljd. Jag har gjort det med datorn avstängd och jag har gjort det med datorn på. Fick jag det att fungera? Icke!

Fullständigt desperat fick jag ikväll för mig att skifta två sladdar i den blinkande saken med antenner på (huvudfiguren i det trådlösa nätverket, tror jag). Sen ångrade jag mig och utan att ha försökt starta Internet så skiftade jag tillbaks dem igen. De här två sladdarna har jag nämligen aldrig bytt plats på, så de kunde det ju inte vara.

Sedan provade jag uppgivet att kasta mig ut på nätet igen och... det funkade.

Varför då?

Tänk om bilar funkade på samma sätt... Plötsligt en dag startar inte bilen. Man kollar batteriet. Man kollar om det finns bensin i tanken. Byter tändstift. Inget händer.

Vad man skulle ha förstått är naturligtvis att man måste veva ner höger sidoruta innan man slår på tändningen. Då startar bilen. Försök inte förstå varför. Det bara är så...

Köpdjävulen...

...slår åter sina vassa klor i mig samtidigt som han väser... "kööööp... kööööp... du vet att du vill ha..."

Kolla här! Den pressreleasades idag och kommer att kosta runt 12000 kronor.

Och jag som precis vann 50 spänn på en trisslott! Yahoooo!!!!

Trekant

Jodå... de håller på med sådant i naturen också...

Strumpproblem

Barn är härliga! Igår morse skulle Marcus ta på sig ett par alldeles nya strumpor och det kan ju vara lite krångligt. De är fortfarande elastiska och de sitter liksom ihop där man ska stoppa in fötterna. Efter några försök utbrast Marcus:

"Åhhhh!!! Fötterna sitter för långt ner!"

:)

Bästa sättet att passera en försäljare?

Känner ni igen detta? Stressad och trött efter arbetsdagens slut befinner man sig plötsligt utanför ICA, Konsum eller någon annan mataffär för att köpa det där toapappret som tagit slut mitt i en torkning. Med barn i den ena handen, pantflaskor i en överfull kasse i den andra och med en stirrande blick som försöker hitta snabbaste vägen in i butiken mellan alla andra människor som också ska köpa det som tagit slut.

Väl inne i affären så står de där. Ungdomarna! Alla under 20 år, alla välklippta, intensivbehandlade med acnemedel och därmed helt fria från finnar, alla med likadana tröjor som alla har likadant tryck. Ett tryck som säger att de representerar ett visst mobiltelefonföretag eller ett visst elbolag. Det finns ett litet bord och det finns en banderoll med företagets namn på. De har ett underlägg och en blankett i handen. De står mitt i vägen och fullpeppade med gåpåaranda från senaste säljkursen kastar de sig över dig.

"Ursäkta, har du tid en minut?"
"Ursäkta mig, får jag fråga vad du har för mobiltelefonoperatör idag?"
"Ursäkta mig, visst vore det väl fint om du kunde spara en rejäl slant på att byta elbolag?"

Den där minuten de talar om tar aldrig en minut. Vilken mobiltelefonoperatör jag använder ska de skita i och nej, jag har redan ett bra elbolag med bra priser och bra service (här passar jag på att göra lite gratisreklam för Jämtkraft). Jag får sådan lust att ta upp en av pantflaskorna och dunka den i huvudet på dem. "Ser-du-inte-att-jag-är-stressad-trött-och-på-ett-jävla-dåligt-humör-och-varför-söker-du-inte-ett-riktigt-jobb-i-stället?"

Dessa ungdomar är den mänskliga motsvarigheten till flugpapper, dubbelhäftande tejp och superlim. Man blir inte av med dem förrän man skrivit på något som man sedan måste ta sig tid för att bli av med. För att bli av med något som man inte alls ville ha.

Hur tar man sig förbi dem på bästa sätt? Ska man vara otrevlig? Ska man spela döv? Finns det något bra patentsvar som får dem att tappa talförmågan så länge att man hinner smita? Är det att betrakta som självförsvar om man nitar till dem? Kan man bli åtalad?

Hur brukar ni göra?

Putspust (och suck och stön, antagligen)

Idag ska jag åka och hyra en cementblandare igen (nä, jag vet att jag inte skrivit om det förut). Det var ett par veckor sedan förra gången jag hyrde en sådan. Mina minnen från det tillfället är blandade.

Anledningen till att jag ska hyra en sådan är att jag - återigen - ska försöka mig på att putsa den innervägg och den yttervägg som jag och Maries extrapappa Anders murade upp i garaget för omkring en månad sedan. Ni vet - det där garaget som ska bli en fotostudio. När man slänger på puts gör man det utmed lodräta lister med någon meters mellanrum och man gör det från golv till tak. Man jämnar ut och slätar till med hjälp av en bräda som man "sågar" sig upp med utmed listerna och med ett putsbräde. Sist gjorde jag tre sådana "golv-till-tak-strängar". Den första jag gjorde gick bra, den andra gick alldeles utmärkt och den tredje gick sisådär. När jag försökte mig på den fjärde gick allt åt helvete. Troligtvis hade jag vattnat väggen för mycket (jo, man ska vattna väggen först så att den inte suger vattnet ur putsbruket) vilket gjorde att putsen - efter att jag hade kommit ungefär en meter upp på väggen - gled ner i en härligt kladdig hög på golvet. Detta hände tre gånger innan jag, sur och grinig, bestämde mig för att lägga ner verksamheten. Jag hade tappat sugen.

När jag tittar ut genom fönstret regnar det, men jag hoppas att prognosen om lite lagom soligt i eftermiddag stämmer. Då ska jag ta upp den tappade sugen igen.

Den som är sugen på att slita lite är välkommen förbi. Det går åt ungefär 20 kilo bruk per kvadratmeter. Jag har 10-11 kvadratmeter kvar att göra. Bara 220 kilo bruk som ska upp alltså.

Uppdatering: Höll på att putsa väggar till 22.45 i går kväll och det gick skitbra! Nu återstår en yttervägg och två "kolumner" på en innervägg!

Boknördstest

Jag har gjort det boknördstest som Tommy tipsade om i sin blogg. Gör det du också! :)



Tommy passerade nördgränsen, jag kan fortfarande räddas. Puh! :)